Ekologi och Evolution, Biologi år 8

Under v 39 - 43 ska vi arbeta med ekologi och evolution. Den största delen av avsnittet handlar om evolutionen och Charles Darwin. I år är det 200 år sedan Darwin föddes!

Målen i den nationella kursplanen för Biologi, Lpo 94, som vi utgått från är:

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven:– utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning,
– utvecklar kunskap om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv,

Bedömningens inriktning
Bedömningen gäller elevens förmåga att beskriva och förklara omvärlden ur naturvetenskapligt perspektiv. Vidare gäller bedömningen hur eleven kan följa, förstå och delta i naturvetenskapliga samtal och diskussioner och därvid uttrycka sina tankar och frågor med hjälp av begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi.
I bedömningen ingår elevens medvetenhet om hur den naturvetenskapliga kunskapen förändras genom historien och hur den bidragit och bidrar till att forma människans uppfattning om sig själv och sin omvärld.

Konkretisering av målen

Du ska kunna:

– beskriva organismers samverkan med ekologiska termer
– beskriva grunddragen i livets utveckling
– förstå betydelsen av biologisk mångfald
– redogöra för vem Charles Darwin var, vad evolutionsteorin är och drivkrafterna bakom evolutionen
– delta i diskussioner om hur Darwins idéer har format vår uppfattning om oss själva och vår omvärld
– delta i diskussioner om evolutionsteorin och om motståndet till evolutionsteorin

Bedömningen kommer att göras med hjälp av en bedömningsmatris.

Betygskriterier:

Godkänt

Du beskriver begrepp, modeller och teorier om organismers samverkan, livets utveckling, biologisk mångfald och evolution i kända sammanhang.
Du ger exempel på hur Darwins idéer format vår uppfattning om oss själva och vår omvärld.
Du använder naturvetenskapliga argument, och skiljer på naturvetenskapliga och andra argument i diskussioner om evolutionen.

Väl Godkänt

Du använder begrepp, modeller och teorier om organismers samverkan, livets utveckling, biologisk mångfald och evolution i nya sammanhang
Du beskriver hur Darwins idéer format vår uppfattning om oss själva och vår omvärld.
Du använder dina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och jämföra argument i diskussioner om evolutionen.

Mycket Väl Godkänt

Du använder begrepp, modeller och teorier om organismers samverkan, livets utveckling, biologisk mångfald och evolution för att utveckla nya frågeställningar.
Du exemplifierar och värderar hur Darwins idéer format vår uppfattning om oss själva och vår omvärld.
Du granskar en argumentation om evolutionen och granskar de intressen samt värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden.

UndervisningenVAD?
Eleverna behöver känna till ekologiska termer, livets utveckling, biologisk mångfald, Darwin, evolutionsteorin.
Eleverna behöver träna på att beskriva begrepp, modeller och teorier.
Eleverna behöver lära sig att skilja mellan naturvetenskapliga och andra argument.
Eleverna behöver träna på att argumentera och framföra sina åsikter.
HUR?
Genomgångar, Övningar, Besök på evolutionsbiologiska museet (5/10), träning i att framföra naturvetenskapliga argument och att framföra sina åsikter
Hur ska eleverna få visa sina kunskaper?PROV
Diskussioner om evolutionen

Världsbilden förändras, inlämningsuppgift år 8

På torsdag 10/9 ska arbetet med frågorna till "världsbilden förändras" lämnas in. Vi har arbetat med frågorna på lektioner, men man får även arbeta hemma. Här är frågorna:

1. Beskriv Ptolemaios geocentriska världsbild. När beskrevs den? G/Vg
2. Beskriv Kopernikus heliocentriska världsbild. När beskrevs den? G/Vg
3. Galileo Galilei var enligt vissa den första vetenskapsmannen. Varför då? Hur skilde sig hans sätt att arbeta från tidigare naturvetares? G/Vg/Mvg
4. Vilken upptäckt av Galilei ledde till att himlen kunde studeras mycket noggrannare? G
5. Beskriv hur Galileis upptäckter har påverkat vår uppfattning om omvärlden. G/Vg/Mvg
6. Ge exempel på hur samhället kan ha påverkat vetenskapsmän på 1500 och 1600 talet. G/Vg/Mvg
7. Beskriv Newtons upptäckter. G/Vg
8. På vilket sätt påverkar Newtons upptäckter oss idag? G/Vg/Mvg
9. 1969 landade de första människorna på månen (Niel Armstrong och Buzz Aldrin). Hur kan den händelsen ha påverkat vår uppfattning om omvärlden? G/Vg/Mvg

Organismvärlden, Biologi år 7

Under v 34 - 38 arbetar vi med området organismvärlden där vi lär oss om allt levande på jorden. Områden som ingår:
Vad är gemensamt för allt liv?
De olika huvudgrupperna av allt levande: djur, växter, svampar och bakterier.
Vi odlar bakterier och lär oss om hur de fungerar.
Vi tittar på växter och slår i floror.
Vi lär oss om fotosyntesen.
Vi tittar i stereolupp på växter och insekter och tittar i mikroskop på celler.
Vi dissekerar för att lära oss hur hur djur är uppbyggda och fungerar.
Vi lär oss mer om olika djurgrupper och studerar djur som hör dit.
Vi lär oss känna igen några fåglar och växter.

Planering:
v 34 - Vad är biologi? Bildspel om organismvärlden. De 4 huvudgrupperna. Odla bakterier.
v 35 - Fotosyntesen. Titta på växter och slå i floror. Titta på stensöta med stereolupp.
v 36 - Titta på celler i mikroskop. Bakterier, växter. Lära sig känna igen några växter och fåglar. Olika djurgrupper.
Läxa till torsdag 4/9: Kunna hur fotsynetsen fungerar (läs på från bilden vi gjort på lektion).
v 37 - Olika djurgrupper. Dissektion av fisk. Titta på insekter i stereolupp. Arbete om djur.
v 38 - Arbete om djur. PROV onsdag 16/9

Mål för området:
Du ska:

1. veta att biologi är läran om det levande.
2. ha kännedom om organismvärldens indelning i olika grupper och kunna ge exempel på organismer i de olika grupperna.
3. veta hur art, släkte och familj hör ihop.
4. känna till något om växternas uppbyggnad.
5. veta hur fotosyntesen fungerar.
6. lära dig att känna igen några vanliga växter och fåglar.
7. känna till djurens stamträd och kunna ge exempel på djur i de vanligaste djurgrupperna.
8. känna till vad som gjort Carl von Linne´ känd över världen.
9. kunna hantera mikroskop och steroelupp.

Kraft och Rörelse, Fysik år 8

Under v 34-38 arbetar vi med området kraft och rörelse. I området ingår:

att lära sig om olika typer av krafter och hur de verkar

att lära sig om Isac Newton och gravitation

att lära sig om hur världsbilden förändras genom tiderna

att lära sig att mäta krafter med en dynamometer och rita ut kraftpilar i figurer

att lära sig hur en hävstång fungerar

att mäta hastigheter och kunna räkna ut hastigheter

att lära sig om acceleration och inbromsning

att lära sig om vad som händer vid fritt fall och vid kaströrelser

Vi har fyra lektioner No i veckan. På tre av dem har vi genomgångar och arbetar med olika typer av uppgifter. En lektion i veckan har vi laboration i halvklass då eleverna får göra experiment. Lab-timmen ligger mot hemkunskapen så eleverna har laboration varannan vecka.

MÅL för området

Du skall:

1. identifiera vanliga krafters ursprung och riktning
2. känna till något om Isac Newton och hans upptäckter
3. känna till något om olika världsbilder
4. redogöra för hur man kan ange en krafts storlek och riktning med en pil
5. redogöra för sambandet mellan massa och tyngd för enheterna kilogram och newton
6. kunna nämna några sammanhang där friktion har betydelse
7. redogöra för hävstångslagen som en ju-desto-relation
8. redogöra för sambandet mellan sträcka, hastighet och tid
9. veta vad acceleration och inbromsning innebär
10. genomföra undersökningar och redovisa dem i en laborationsrapport

BETYGSKRITERIER

Godkänt:

Du uppfyller alla mål ovan.

Väl Godkänt:

Du uppfyller alla mål ovan.

Du kan använda dig av hävstångslagen i matematisk form.

Du kan beskriva hur hastigheten ändras vid fritt fall och vid en kaströrelse.

Du kan använda dina kunskaper i nya situationer för att beskriva och förklara företeelser som har med kraft och rörelse att göra.

Du deltar i planeringen av en undersökning och bidrar vid utvärderingen av den.

Du beskriver något om hur Newtons upptäckter har format människors världsbilder.

Mycket Väl Godkänt:

Du uppfyller målen för godkänt och väl godkänt.

Du använder begrepp och teorier om kraft och rörelse för att skapa nya frågeställningar.

Du planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning.

Du beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder.

Terminsplanering Ht 2009, NO år 7

vecka 34 - 40
Biologi: Organismvärlden

vecka 41 - 46
Kemi: Allmän kemi

vecka 47 - 51
Fysik: Astronomi

vecka 51 - 3
Teknik: Elektronik

Terminsplanering Ht 2009, NO år 8

vecka 34 - 38
Fysik: Kraft & Rörelse

vecka 39 - 45
Biologi: Ekologi & Evolution

vecka 46 - 50
Kemi: Organisk kemi

vecka 51 - 3
Teknik: Byggteknik

Kemiplanering

Här är planeringen för kemin!